vardagspoeten.blogg.se

Från barndomens dilemman och höjdpunkter till det rika livet efter femtio.

Är människan god?

Publicerad 2014-09-17 17:28:00 i 2014, Allmänt, EQ, IQ, val2014,

Då jag började fundera över saken nån gång under uppväxten kom jag fram till att människan måste vara i grunden god. När någon beter sig ont kan en alltid finna en förklaring. Uppväxt, erfarenheter, bemötande, sådant spelar den viktigaste rollen, tänkte jag. Detta går därför att ändra. Jag läste "I begynnelsen var uppfostran" av Alice Miller, som också tog sig an Hitlers barndom för att däri söka en förklaring till hans ondska. För mig gav teorin om att det sociala arvet var dominant över det genetiska, ett hopp och en framtidstro.

Efterhand, under livets gång har jag börjat vackla. För att tänka så gör att en accepterar för mycket. Jag var alltid böjd att fria snarare än fälla. Även för onda handlingar riktade mot mig själv. 
Idag tänker jag att ondska måste bekämpas, oavsett vilken bakgrund den har som begår de onda handlingarna. Onda handlingar förstör andra människors liv. Det kan vi aldrig acceptera. 
De allra flesta med taskig uppväxt blir nämligen inte onda. Det måste finnas andra orsaker.

Människor har, förutom högre eller lägre IQ, också högre eller lägre emotionell intelligens. Kombinationen dem emellan spelar också roll för den en är. Forskningen söker vidare efter svar. Finns en bot mot ondskan?

Målet är väl en fredlig samexistens? Jag tror än att alla barn föds till den viljan. En kan kalla det godhet - i motsats till ren ondska. Jag vacklar i tankarna på vad detta valet innebär. Vill jag "ta debatten" med SD-anhängare? Är det någon mening med det? Människor som röstar på ett parti fast de vet att deras företrädare slår ner människor med järnrör. Fast de vet att de hotar, hatar, förföljer. Ett parti med rötter i vit makt-rörelsen. I nazismen! Åkesson kan ta på offerkoftan hur mycket han vill för min del. De som röstade på honom också. För vem blir här offer och vem är förövaren?

Oavsett bakgrund har vi ett individuellt ansvar för våra handlingar. Tretton procent röstade på SD. Jag antar att de flesta av dem kan läsa. Informationen om att vi idag har ett stort antal personer i riksdagen som är dömda för våldsbrott kan knappast ha undgått någon. Fortsätt den som vill att försvara och förklara anledningen till de många SD-röstarna. Jag väljer nu bort det. Att tycka synd om en hel grupp människor är att omyndigförklara dem. Att låta dem friskrivas från ansvar för det steg de tog när de röstade för att släppa in ondskan i maktens hus.

Frågan är ännu inte besvarad. Är människan i grunden god? Kanske vet vi mer om det om fyra år.

 

Nu ska nya röster sjunga

Publicerad 2014-09-12 18:31:00 i 2014, Allmänt, val2014,

Till dig som ännu inte bestämt vad du ska rösta på. Och till dig som glömt varifrån du kommer. Du kanske undrar varför jag bombarderar dina flöden med politiska budskap. Varför jag tröttar ut dig med var jag har mina sympatier. Irriterar dig när du bara försöker ha en skön kväll. Men för mig är detta val det viktigaste jag röstat i. Det handlar om moral. Om kampen för att mänskliga rättigheter ska omfatta alla. Jag röstar med mitt samvete som stridbar och pålitlig vägvisare, på det parti som starkast tar avstånd från nazism, rasism, antisemitism, islamofobi och homofobi. Partiet som på allvar inser hoten vi står inför och som vågar möta dem med kraft är det som får min röst.
 
Jag röstar också med bränslet i den vrede som växer med rötter tungt förankrade i arbetarklassens stenbrott och skurhinkens skitiga vatten. Den som begriper att det inte är på tjockleken av min egen plånbok som jag kan mäta välfärden. Den insikt som säger att städning aldrig någonsin kommer att bli ett välbetalt högstatusjobb.
Som avskyr cynismens prislapp på människor som flyr för sina liv. Som upprörs över orättvisan i att ekonomiskt utsatta människor i vårt land blir sjukare och dör flera år tidigare än de välbeställda. Som undrar hur vi ens tillåter att det finns barn här som inte kan äta sig mätta innan de går till skolan. Som hävdar att det finns ett givet mått på när ett land ska ha rätt att känna stolthet över sina framsteg och framskjutna plats i världen, vare sig det handlar om landets ekonomi, skolresultat eller miljöutsläpp. Det mått som bevisar att landet, innan det skryter om sin förträfflighet, kan ta hand om och lyfta de svagaste, de fattigaste, de sjukaste på sina välnärda armar. Som inser att landets framtid handlar om en hög allmänmänsklig moral. Att vi tillsammans behöver se till att alla människor ska kunna känna sitt egenvärde. Att varje barn ska känna hur betydelsefullt det är att just det blivit fött till jorden.
 
Jag röstar för det gemensamma ansvaret, för solidaritet och mot egoism. Behöver inga gillanden för att stå stadigt förankrad. Men låt gärna budskapet få vingar. Och gräv samtidigt lite djupare där du står.
Gå sedan och rösta på söndag!

Om

Min profilbild

Vardagspoeten

60-talist Stenbock Kvinna Lillasyster Har en längtan till uttrycket, en dröm om skapandet, men har svårt att förverkliga den Mamma till en efterlängtad dotter Feminist Tänker rationellt, säger min ena syster Reflekterar, säger jag Normkritisk Vatadominans i doshorna Varit sjuk Varit rädd Praktiserar yoga för balans, värme och glädje Äter för hälsa och välbefinnande, helst ingefärsheta linssoppor, bär, nötter och avocado Läser för njutning och lärande Har hjärtat till vänster Jagar goda minnen Lever i läkande Förälskad i och tacksam mot livet https://twitter.com/Vardagspoeten http://instagram.com/vardagspoeten#

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela